Sitter här och tittat bort mot ramen med ditt foto i. Ditt leende den dagen, du mötte oss efter babysim & bjöd på lunch, händerna var sämre men du försökte mata  Leia med lite mat och jag minns ditt skratt & leende som det borde igår. 

Våra långa promenaden Leias första sommar var så fantastiska, trodde inte då att vi skulle vara där vi är idag. Du har lämnat sånt stort hål pappa i mitt hjärta, jag vet inte hur jag ska kunna läka utan dig. 

Just Idag mår jag lite sämre och vanligtvis hade jag skrivit till dig och du hade gett mig råd eller haft full förståelse varför... att inte kunde prata med dig får mig att känna mig sämre och försöker inte att hamna där jag redan varit.. 

Jag har börjat tänka att du är på semester, du är i Norge med jobbet eller ute i världen och upptäcker nya saker.. och vem vet det kanske du är.. Men att arta mig in i känslorna där du inte är här längre Går inte just nu det gör helt enkelt alldeles för ont. Saknar dig saknar dig saknar dig🥺😢😖💔

Älskar dig så papap🤍

Så mycket med det sista nu med försäljning av lägenhet, arv, möten, papper som ska skickas hit och dit. 

Men jag är nog mer blank för det gör för ont att inse.. 

jag vet vad du ville jag skulle göra med det du gett mig och jag ska. Men det känns inte rätt för det är inte mitt. Det är så jag känner och kommer att göra länge. Fel fel fel allting känns så fel. 

Vi åker till La Mata i juli, valde att stanna där över din födelsedag för du fyller trots allt 60 & du ville ju rest. Så tänker fira dig så som du ville och det är ju trots allt vårt andra hem. Det kommer kännas extra tomt, ledsamt men också så otroligt många fina roliga roliga minnen🤎

Min glada fina älskade pappa, varför... kom till oss igen 💕